Nya jeans med mini
Jag är lite snuvig och har haft så ont i halsen idag, så jag skippade träning. Man kan få en massa skit av att träna med infektioner i kroppen. Hjärtinflammations-grejs om jag inte minns fel. Påläst? Ja, lite kanske. Jag vill inte riskera att bli jättesjuk igen och står då hellre över någon dags träning för att se till att bli helt frisk.
Men men, i alla fall. Jag sällskapade mini till stan, och vi två shoppingmonster vandaliserade stackars Weekday genom att prova i princip alla jeans i affären (och den affären är annat än liten!) i alla möjliga storlekar. Vi gick olika "runder" en och en, medan den andra passade provrummet. Till slut så kom vi fram till att vi bara skulle ha 4 par - jag köpte hela 25%, ni snabbtänkare har säkert redan kommit fram till att det endast blev ett par. I och med att min budget kan jämföras med en 3årings så bestämde jag mig för att det var bäst så. Jag kom också med det åter fram till att livet vore helskotta så mycket enklare om man vore rik. Och inte stannade min tankebana där inte. Nej nej, det rullade vidare. "Varför finns det inte en 400-kronors sedel?" Jajamensan, precis så tänkte jag. Sen så kom jag fram till att om det fanns det så skulle jag vara personen som satt på lappen. Och så skulle sedeln vara lila.
Jag älskar verkligen city, även om jag aldrig i livet skulle kunna tänka mig att bo där inte finns annat än hus, bilar, avgaser och vägar. Men det är så härligt att åka dit någon gång ibland, och bara vara. Butikerna är uppbyggda på ett helt annat sätt än här hemma i "förorten", men framförallt så är de enorma. Det är bara att erkänna. Affärerna i stan är underbara, men det är dock otroligt ansträngande att hitta fram till dem.
Efter att ha varit på Weekday i dryga 2 h var mitt och emelies blodsocker nere på bottnen, och vi var helt sluta. För oss snaskgrisar är det vikitigt att ständigt fylla på med socker, och 2 timmar är mycket mer än vi egentligen borde klara av. Sagt och gjort gick vi och tog en fika - lite bullar och ahlgrens bilar. Efter en heldag blev det tillbaka hem norrut, och väl hemma hos emelie hade vi "spindelharpan-tävling", där det gick så hastigt att jag inte riktigt hängde med i svängarna. Men faktum kvarstår ju faktiskt att jag är blond..