Mig själv först och främst. Helt klart. Jag menar, det finns inget konrek bevis för detta men det är mycket möjligt att jag är den roligaste människan som någonsin satt sin fot på den här jorden. Självhysteri ala Linnea. Så fort jag klantar mig är det jag som garvar högst, så fort jag drar ett skämt kan man räkna med att det är jag som tycker att det är roligast, och när jag sitter ensam hemma på söndagskvällarna garvar jag för mig själv medan jag tänker på hur kvicktänkt jag är.
Dåliga tv-program, mange makers, scrubs, carola, skadeglädje, hundar som heter mustafa, internskämt, arga svenskar, glada japaner, dialekter, folk som ramlar i rulltrappor och folk som fastnar i spärrar. Jag skrattar åt allt det där. Jag skrattar länge och ofta. Tills jag gråter. Och det finns inget slut.