Welcome home, son
När jag insåg att hela systemet mer eller mindre var sönder så tog jag kraft till mig och överförde all data på min externa. Det var rätt bra gjort måste jag erkänna, precid i grevens tid. Sekunden efter att jag var färdig kraschade hela skiten, slocknade och lät som en brandvarnare ungefär. Nu får MullemeckII, aka Mullemeck den andra, helt enkelt duga i fortsättningen.
R.I.P. Mullemeck. Alltid i mitt hjärta.
Jamen vadå? Jag har ju ändå inget bättre för mig en kväll som denna. Nolifer.